fredag 20 maj 2011

Psyket nästa??

I morse var jag på barnmottagningen med Max o Eddie för att läkarn skulle kolla på deras molusker o Max infektioner.

Max o Eddie tillsammans är ingen bra kombination.. De är iof väldigt lika varandra på många sätt o kan ha superskoj tillsammans men de är ju tokvilda båda 2.. De busade, skrek, kastade leksaker, hissade upp varandra i sjuksängen osv. som vanligt slutade det med att de bråkade..

Samtidigt som jag skulle prata med läkaren försökte jag lugna dem, tog Max i knät men han bara skrek som en tok..

Efter en jobbig natt och förjävlig morgon hade jag absolut INGET TÅLAMOD el ORK kvar så det slutade med att jag skrek åt dem, grät o bröt ihop..
Vilket ledde till att läkarn la mer tid på mitt måeende än barnens skitmolusker. Han undrade om jag har någon samtalskontakt, om jag lever ensam med barnen osv osv....



Jag var allvarligt talad orolig att han skulle ringa sociala som skulle ta med sig barnen och sedan  spärra in den galna mamman på psyket.. Där kanske man får sova utan en massa bråk iaf,..


Är i en skitjobbig svacka just nu, är fruktansvärt trött hela tiden och har ingen ork alls. Den här veckan har jag haft grabbarna längre på dagis för att kunna vila efter jobbet/arbetsträningen. Tror att det är endometriosen i samband med att det har varit för mycket att tänka på ett tag som gör mig så sjukt trött. Måste hela tiden tänka på att det inte behövs så mycket för att min ork ska ta slut.



Grabbarna tyckte iaf att det var skoj att åka buss till sjukhuset!

5 kommentarer:

  1. Men lilla vän! Jag tycker synd om dig. Själv tycker jag att jag har det jobbigt med mina vildar, men jag läser att du endå har det lite värre.
    Jag skickar en stor kram till dig!!

    SvaraRadera
  2. Men älskade vän!
    Du MÅSTE ta de lugnt och tänka på dig själv och hur mycket du orkar. Ring om du behöver prata eller om jag kan hjälpa dig på något vis.
    Massa KRAMAR till dig!

    SvaraRadera
  3. Tack underbara ni!! Ringer dig i veckan vera! Tror det är dags för en vinkväll snart va! ! Kram till er

    SvaraRadera
  4. hoppas bara att du inte glömmer dig själv Linda!kram

    SvaraRadera
  5. Vad skönt att ni har släkt och vänner runt er som hjälper till. Själv har jag ingen som kommer och hjälper mig förutom deras pappa när det är hans helger. Det är tufft. Det är tur att vi är så starka ändå "fast" vi går på knäna titt som tätt ;) Många kramar/ Vickie

    SvaraRadera