VILA I FRID ÄLSKADE MORFAR

Igår gick min älskade morfar bort... Även om vi varit förberedda då han varit sjuk en längre tid och man på slutet bara hoppats att han inte ska behöva ha ont längre, att han ist lugnt skulle få somna in så var det FRUKTANSVÄRT jobbigt igår..

Men vi fick ett otroligt fint avslut och jag är så glad att jag var hos honom.

Jag och Emelie skulle åka till Vindeln när jag hade slutat jobbet för att sitta hos honom och hålla mormor sällskap. MEN på väg till jobbet kände jag att vi måste skynda oss till morfar ist, att han väntade på oss.. så jag vände bilen, hämtade upp Emelie och så åkte vi.

När vi kom till morfar andades han tungt och kämpade verkligen.

Vi höll honom i handen, strök honom på armen och talade om att vi var där och hur mycket vi älskar honom. Och att han kunde släppa taget, att han inte behövde kämpa mer..

Jag sa till E att han nog väntade än, alla hade inte varit där än... Vi ringde Sofie (i Skåne) som sa till honom att hon var där nu.

Efter Sofie hade lagt på luren lugnade andningen ner sig och 10 minuter senare avled han.
Min morbor Pelle kom in precis när han tog sitt sista andetag .

Jag är så glad att vi alla kunde vara där, både för morfar o mormors skull och att vi kunde sitta där och hålla hans hand till slutet..

Men FY FAN vad jag ändå vill ha min morfar tillbaka!!! Idag skulle morfar ha fyllt 79 år....

ÄLSKADE LILLA MORFAR, DU KOMMER ALLTID ATT BETYDA SÅ MYCKET FÖR MIG OCH KOMMER ALLTID FINNAS MED OSS. ÄLSKAR DIG